Edith 9 månader

Edith har nu storlek 74. Hon är en sån liten aktiv typ. Det går inte att ha henne i knät. Hon kan gnälla och gnälla vid ens fötter och vilja upp men när man tar upp henne så vill hon bara iväg. Hon söker hela tiden något att undersöka och leksakerna är inte kul nån längre stund. Det har blivit lite lättare sen hon började krypa och hon kan nu även få för sig att byta rum även om vi sitter kvar. Toaletten och Märtas rum är de mest spännande rummen. Hon kryper in på toa, ställer sig upp mot toan och börjar vifta ned i toan eller suga på toaringen. Även toaborsten har åkt fram och vi måste nu stänga dörren för att hålla henne borta från äckel. Märtas rum är ganska farligt med alla småsaker så dit stänger vi oxå.

Edith går nu längs vardagsrumsbordet som ingenting och byter ställen att luta sig emot. Om man håller henne ståendes och sedan släpper så kan hon stå en lång stund innan hon långsamt sätter sig ned. Hon har även tagit några steg. En gång när Anders stängde lådan med soporna så följde hon med något steg och även mot oss har hon tagit enstaka steg i fallet mot oss. Då skrattar hon av spänning. Just nu älskar hon när man håller henne i händerna och går eller när hon går med gåvagnen men vi vågar inte släppa henne med den än. Hon vill så mkt. Framåt framåt framåt. Hon gillar skafferiet och diskmaskinen och kan få väldig fart om hon märker att de öppnas.

Maten har varit besvärligt en period. Hon vill äta själv men fixar ju inte skeden. Mackor som vi förut kunnat dela i bitar vill hon ha hela med resultatet att det blir smulor och smörgås överallt. De senaste veckorna sedan Anders varit föräldraledig har hon fått två lagade mål om dagen och mat har hon ätit frejdigt. Hon äter välling på kvällen innan hon somnar och så äter hon oftast en välling vid 5 på natten. Majs och avokado är väldigt gott. Och clementiner och vindruvor.

Sömnen är lite besvärlig just nu. Hon somnar vid 8 på kvällen men vaknar oftast nån gång under kvällen innan midnatt och så får man söva om henne. Någon gång när hon vaknar på natten räcker det med att stoppa i nappen och en gång när hon äter och blir omsövd. Då sover hon till 6. Annars så vaknar hon vid fem och vill komma upp och äter vällingen till frukost. Under hela julen vaknade hon kl 5. Seegt. På dagarna sover hon en gång på morgonen/fm och efter lunch. Som mest sover hon 1,5 h men oftast 40-60 min. Edith sover i sitt eget rum i en egen säng och det funkar prima. Var liksom ingen övergång. Vi fick gå tillbaka med att vi inte längre kunde lägga henne i sängen och hålla handen på henne tills hon somnade för hon började leva runt som hejsan. Det gick liksom inte att hålla fast henne för då blev det liksom så hårt och man vill ju inte fasthålla henne. Istället vaggar vi igen. Men nu kan det funka rätt bra att sitta i soffan med benen på bordet och dunka henne i rumpan. Det går oftast så man slipper bli så trött i ryggen.

Hon har börjat ta ena handen i munnen och vifta den så att hon spelar på läpparna. Men även den andra handen vinkar. Hon har lärt sig att klappa händer och så söt när hon gör det. Hon pekar upp i luften och säger dä när vi frågar vart lampan än. Fast ibland gör hon inget alls. Hon är mer försiktig än Märta och främmande människor är hon skeptisk till och tar helst inte emot något av dem. Om det är mkt folk i ett rum så duger bara jag och Anders. Hon tittar bara storögt och lite skeptiskt mot främlingar (då Märta gjorde allt för att charma). Edith och Märta kan leka tillsammans en stund. Sedan blir Märta arg för att Edith förstör hennes lek och tar hennes grejer. Edith blir arg för att Märta ska ta det hon just råkar leka med. 

Hon har världens härligaste hår som står rakt upp på huvudet och ligger ned i nacken. Kollar man på bebiskort på mig så ser man samma friss.

Här är föregående månaders bilder.

Edith 8 månader

Nu senare än någonsin kommer inlägget om Edith när hon blev 8 månader. Bilder och text är skrivet sedan länge men bara inte postat just här.

Edith kryper nu omkring med en väldig fart. Hon byter rum och förföljer en när man flyttar sig runt i huset. Höga trösklar är svåra att komma över men annars så är hon ganska snabb. Hon älskar att ställa sig upp och sätta sig ned mot t ex soffbordet, och gör det om och om igen hela tiden. Hon ramlar, slår i huvudet och näsan hela tiden men ger sig aldrig. Hon hänger alltid runt benen på mig och kommer krypandes så fort jag visar mig. Sedan klättrar hon på benet och vill inte släppa. Hon har under månaden lärt sig att sätta sig ned från stående vilket är skönt så hon inte bara ramlar baklänges. Först så höll hon i bordet, lutade sig fram så att huvudet kom under bordet och så väntade hon på att knäna skulle böjas. Nu klarar hon det bra. 

Leksaker är inte speciellt roliga längre. Edith vill bara upptäcka grejer. Vi har fått börja säga ajaj när hon klättrar mot TV:n men då skrattar hon bara för hon förstår inte vad vi gör. Märta gör sitt för att passa henne och säger till när hon håller i för små saker eller tar grejer som hon inte tror att Edith får ha, som ex hon tog skorna i garderoben och vilket Märta anmärkte på fast hon själv gjort likadant dagen innan. Märta börjar bry sig om Edith mer och mer och går förbi och kramar henne ibland och leker lite med henne. Ibland blir hon arg på Edith och tar loss hennes händer när hon håller sig i bordet mm. Men inget allvarligt. Vårt vardagrumsbord har numer små gnagmärken efter Ediths tänder. Hon har snaart två framtänder i överkäken. Vet i skrivande stund inte om de har brutit igenom men det är bra nära.

Det har varit en lite jobbigare sömnperiod. Hon har vaknat vid 00 ibland och haft svårt att somna om vissa nätter och sedan vaknat vid 4 och ätit välling. Ibland somnar hon om men ibland tar det lång tid. Vid 05,30 tycker hon dock att det är morgon. Det har varit lite slitit den här månaden och nu börjar vi fundera på hur vi ska göra. På dagtid har vi lagt Edith i vår säng men nu har hon krypit ur den en gång vilket gör att vi helst inte vill lägga henne där men just nu är alternativet att bära henne = inget alternativ. På dagarna sover hon på morgonen vid 8 i ca 45 min, sedan vid lunch i 1-2 h och på em sover hon ibland 30 min runt 16 men det brukar va svårt att få henne att somna då.

Gällande maten så får Edith nu puréer med lite bitar i vilket hon tycks vara tveksam till. Hon vill helst ha nåt i händerna när hon äter och ibland är det gurka, morot eller klyftpotatis. Jag tycker inte att hon äter så mkt nuförtiden. Hon verkar tröttna fort. Gröten är inte lika populär längre utan hon får pilla i sig smörgås och en skvätt fil.

Edith gillar att busa, bli slängd i luften och falla baklänges. Då skrattar hon gott. Hon har sagt mamma nu. Inte till mig men när hon gråter så hör man mama. Så mysigt ändå. Många nya ljud kommer, baba har hon sagt länge. När hon hittar nåt kul att titta på säger hon hehe och då är det bäst att se efter vad hon hittat. Hon har fått en ny bilstol, eller hon fick Märtas och Märta fick en ny. Det funkar bättre och hon är ganska nöjd i den. När hon inte är nöjd så sjunger vi ”Edith lilla Edith” och även Märta sjunger den för henne ibland. Den funkar alltid om hon inte är för hystersik.

Hon börjar visa en del vilja nu och skriker när Märta tar hennes leksak eller om hon vill något. Hon är verkligen en liten goding vår Edith.

Gott nytt år

På nyårsafton hade vi hemma ett härligt gäng. Det var barnfamiljer, familjen, vänner vi känt läänge och såna vi bara träffat någon enstaka gång. Perfekt helt enkelt. Vi åt kalkonmiddag och marängsviss. Vi var 21 personer men eftersom det var många barn så fick vi plats utan problem. Barnen lekte och hade så kul tillsammans och vi behövde knappt lösa några konflikter alls. Vid 22 gick vi ned till stranden och sköt av några raketer. Barnen var föga roade och ville bara gå tillbaka. Theo (12 år) var dock i sitt esse och var med och hjälpte till med att fyra av. Promenaden fyllde sitt syfte även på andra sätt. När vi kom tillbaka hade samtliga små barn somnat i sina vagnar och vi vuxna kunde själva skåla in det nya året. Tack allihop för en riktigt bra nyår. En familj sov över så följande dag fick vi lite kvalitetstid ytterliggare och gick iväg till Märtas favoritlekplats. Vi ringde dit den andra barnfamiljen med. 

Julafton

Julafton firades iår hos mina föräldrar med alla mina systrar. Till Märtas stora lycka så kom det en tomte och hon upprepade den meningen säkert tusen gånger "det kom en tomte". Det var väldigt spännande och hon kände inte alls igen sin morfar bakom masken. Inte ens när han mot slutet helt slutade förställa rösten. Det mest minnesvärda tyckte Märta var när tomten skulle dricka julmust genom skägget. Väldigt tokigt. Hon blev så glad för alla sina julklappar och la dom noggrant bredvid varandra. Det var inga problem för henne att förstå att hon fick några julklappar och vi andra några andra. Däremot så har hon velat leka lika mycket med Ediths julklappar som med sina egna och vissa hade hon lätt tagit över om vi inte hade hindrat det. Favoriten på julafton blev helt klart gosedjuren kiss och bajs. Hon fick dem av moster Christina. Märta hade inte önskat sig dem och vi hade heller inte skrivit dem på önskelistan men Christina träffade helt rätt. Sedan dess har kiss och bajs varit med överallt och blev stora favoriter på en gång. Edith hängde ju inte riktigt med på vad som hände utan satt i Anders knä och gnagde nöjt på sina snören.

God jul

Nu är det jul här i vårt hus. Dagen spenderas hos föräldrarna med alla systrar och farmor. Nu ska här ätas julgodis och öppnas paket.

Att klä julgranen

Iår var första gången som Märta var med och klädde granen. Det var roligt och hon gjorde väl som de flesta 2-åringar skulle göra. Hon satte alla fina grejer på samma ställe. Efter ett tag försökte hon dessutom sätta allt på samma gren. Jag försökte förklara att grenen inte klarar tyngden och att hon måste sprida ut kulorna. Men det ville hon inte höra talas om "dom måste hänga vid sina vänner". Märta leker just nu väldigt mkt rollekar, mamma, pappa och barn. Allt är mamma eller pappa. Filtar, gosedjur, smörgåsar, ja vad som helst. Som tur var fann jag mig och sa att alla kulorna har egna sängar som är olika grenar. Den förklaringen godtog hon och hängde dom sedan på olika grenar iaf.
 Edith har tack och lov inte varit så på julgranen utan faktiskt låtit den vara. Skönt för nu när hon kryper så hinner man inte alltid se vart hon tar vägen. För säkerhets skull har vi hängt allt en bit upp (iaf sen Märta lagt sig och jag omorganiserat).

 Såhär såg det ut. Jag och Märta hängde grejer, Anders låg på golvet och hindrade Edith från att åka in i granen med "bilen".

Världens finaste lucior

Eller tärnor är de väl om man ska vara noga. Men fortfarande världens sötaste. Innan jag fick barn så var detta en sak jag verkligen såg fram emot, att få klä ut dem till lucior. Nu har jag två underbara döttrar att klä ut. Visst ser de härliga och fridfulla ut? Kan ju upplysa om att det inte var någon fridfull känsla över den här fotograferingen direkt. Märta var inte på humör och var troligen hungrig. Jag fick hela tiden försöka övertala henne att stanna kvar där hon skulle stå, titta in i kameran, inte gå för nära, inte dra i Ediths glitter (när hon för en gångs skull inte tänkte på att det satt där) eller göra något annat bus. En annan utmaning var att få Edith att sitta still och inte krypa iväg och låta bli att dra av glittret. Nästa utmaning var att försöka få till detta med båda barnen samtidigt. Jag var helt svettig efteråt och helt säker på att jag inte fått ett enda användbart foto. Men faktiskt så fanns det några guldkorn här och där. Sedan finns det ju ca 200 kort med underhållande foton på hur härlig deras interaktion var.

 Som här när Märta är extremt förnärmad över att Edith tog på henne.

 Eller när Edith tycker att det är lite tungt att ha en 15-kilos storasyster på sig.

 Eller när båda bestämmer sig för att dra.

Suck, det gäller att ta mååånga bilder.